När man ser denna bilden, vad tänker man på då? Du ser hyddorna i bakrunden, där folk faktiskt bor. Du ser flickan som ler. Fantastiskt att hon kan le även när hennes förhållanden är som dom är. Hon lever under halmtak. Hon sover på marken, hon får hitta sin mat varje dag och hon leker med vad naturen har att erbjuda.

80% av alla flickor -framförallt- kommer inte att kunna gå i skolan. Varje år är det 93 miljoner barn som inte får chansen att sitta i skolbänken, troligen inte hon heller.
De finns barn som går upp tidigt på morgonen, arbetar på gatan och sedan återvänder hem till den hungriga familjen. Gatubarn.  Det kallas också de barn som inte har något hem att återvända till.
När de bor på gatan utsätts de såklart för hemska risker såsom droger, sjukdomar, prostituion och mycket mer.
När man bara tänker på det helt out of the blue, så kan man inte se detta framför sig, man kan inte tänka att det finns barn som slåss för sin mat, som kämpar för deras sovplats.
Vi sitter hemma i soffan, tittar på TV och ser reklamerna för UNICEF, sen inget mer. Vi sitter i skolbänken och klagar över hur tråkigt ämnet i fråga är, att vi inte orkar koncentrera oss eller att vi inte behöver veta det som läraren försöker att lära ut.

Barnen i (bl a) Afrika skulle ge vad som helst för att få sitta i skolbänken och lära sig de saker som vi, uttråkade, skriver ner på pappret samtidigt som vi drar en djup suck.

Om ni nu sätter in er i det hela, du är 16 år. Du har tankar och drömmar om att bli läkare. Familjen kämpar för maten och du har alltså ingen chans att gå i skolan. Men du har bestämt dig, läkare är det framtida yrket.
En dag kommer hem efter att ha hämtat vatten och där står hela din familj, ja hela röset, moster, faster, deras familjer och barn. Dina mor och far föräldrar sitter i hörnet och tittar på dig. Din bror och hans fru är också där.
Det är dags nu tycker de. Du måste ju gifta dig snart.
Såklart håller du inte med. Du vill inte gifta dig och bli andra hustru till din mosters man. Du vill ha friheten att välja själv, och du vet ju vad följderna efter ett barnäktenskap blir. Oftast är misshandel med i bilden och läkare kan du kyssa farväl.

När du vägrar att medverka i denna stenhårda tradition blir du slagen och påminnd om att du verkligen lever. Efter det är du inte någon. Du har ingen identitet, du är ingens dotter längre. Du har ett namn, men ingen använder det. Gatan har blivit ditt nya hem och vad ska du göra åt det? Familjen vill inte längre ha dig nära, bara för att du inte ville gifta dig.

Så nu i juletider borde vi tänka på de människor i både Sverige och andra länder, de människor som kämpar, de som inte har det som en självklarhet att sitta runt ett bord och äta julskinka. Vi nojjar över att vi inte har gett mycket julklappar nog. Eller att vi inte fick så många som vi hade önskat.
Skjut iväg ett leénde och en tanke till alla barnen och vuxna som inte har det så lätt där ute.
Nu när det nya året kommer hade jag tänkt bli fadder, och det ser jag fram emot. Mitt nyårs löfte.
jag hade egentligen tänkt köpa lite roliga saker för mina julpengar, men det får vänta. Jag har länge tänkt på detta och nu passar det ju perfekt.

Ha en fortsatt bra annandag jul! I know I will :)