Spotify. Mitt älskade, underbara spotify. Ja ni vet ju vad som hänt. Behöver inte säga mer.

Tillsammans med vinden rörde sig vågorna smidigt, liksom rullade fram. När man tittade uppåt kunde man inte se ett enda moln så långt ögat kunde nå. Äntligen hade sommaren verkligen kommit, alla hade väntat på den.
Hela våren hade jag tillbringat inomhus och såg på när regnet öste ner, slog på rutorna och tjöt utanför.
Tragiskt nog hade den tiden då det var meningen att det skulle vara grönt och varmt ute varit en kall och mörk tid.
Plötsligt slog det om och sommaren kom som en chock för alla.

Jag såg på när en liten flicka jagade vågorna, skrek när det kalla vattnet träffade hennes små ben, flaxade med armarna för att få extra fart då hon ville springa ifrån dom, fnittrade när hon istället vände om och började gå emot dom. Lite längre bort kunde man se hennes stola föräldrar på en filt, skrattande likaså.
Den mörkhåriga pappan satt lutat bakåt, med armarna som stöd och sög in så mycket solsken som det bara gick, medan mamman lutade sig emot honom för att istället få skydd från det starka lysande klotet.
Jag tog pappans intiativ och la mig ner på klippan och sneglade mot mannen bredvid mig. Ett leénde spreds på mitt ansikte, äntligen var sommaren här, allt skulle bli bra nu.

En helg som tillbringades hos pappa, och åt biologistudier... det sistnämnda kanske inte är det roligaste man kan ägna sig åt.
I veckan kommer det blir lite stressigt då de nationella inom matten kommer dra igång- herregud.

Help me.