Jag har ju aldrig skrivit om mig själv, jag vet att många vet vem jag är redan, men det finns ju dom som går i blindo. Well, låt mig upplysa er.

My Elisabeth Magnusson aka skolans cooling är mitt fullständiga namn, men mina vänner kallar mig My. I april firar jag min 16:e födelsedag och ser fram emot att kunna ta över vägarna med våran lilla söta bil. Bor en bit utanför Borås nära mina systrar och deras familjer. Tillsammans med mig lever min mamma och två katter, en heter Abbe och är... nja, låt oss kalla honom överviktig. Sedan har vi den egocentriska Agaton som tror han äger världen.
Som de flesta troligen har räknat ut så heter min hund Harry, ja han är döpt efter han gubben i jönssonligan.

Jag går i klass 9E, trivs i skolan och är glad att ha mina vänner så nära mig. Brukar ofta spendera mina eftermiddagar och kvällar åt att sitta med nosen i läxböckerna, men jobbar på att planera lite bättre så jag kan göra lite annat med.
På Torsdagar dansar jag streetdance, något som jag verkligen älskar och Tisdagarna är det drama som gäller.

Jag skulle aldrig överleva utan musik. När den spelas i mina öron är jag lugn och sansad. Trygg, hemma och glad. I högtalarna hörs väldigt olika musikstilar då jag har en väääldigt blandad smak, allt från klassiskt till hårdrock. Idolen är Michael Jackson, och han är den absolut bästa. Även om det händer att folk försöker så kommer ingen i närheten av hans talang. Han är perfektion. Punkt.
Ipoden följer med mig vart jag än går och jag har en ful vana att när hunden behöver gå ut så måste jag ha någon sorts musik med mig, annars går jag inte ut. Harry får vänta tills jag har skaffat fram något användbart.
På lite mer än ett halvår har jag sprängt ungefär 8 headset. Känns bra. Ni kan gissa vilken volym jag har på då.

Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara min personlighet, jag menar, det uppfattas olika av olika människor.
Däremot har jag aldrig hört att jag är blyg. För det är så enkelt att jag är inte det. Tycker att det är kul att träffa nya människor och gillar att...prata. Jag oroar mig ofta, av ingen anledning alls, kan vara att jag inte pluggat nog till ett läxförhör eller prov till att jag känner att jag inte har pratat tillräckligt med en viss person i skolan, hemma eller någon annanstans. 
Något som jag fastande för är när min mamma kallade mig ensamvarg för ett tag sedan. Jag gillar att vara runt människor, men jag äääälskar att dra mig undan. Mörklägga mitt rum och bara vila ögonen.
En person sa att jag ser för mycket på dagen, tar in allt som jag ser och behöver sedan på kvällen ha det mörkt och vila ögonen.

Jag är intresserad av världen. Religoner, länder och folket. Drömresemålen är London och Indien. London för att jag.. tja jag vet inte, jag gillar det bara, älskar de engelska språket, kan bero på det.  Jag skulle inte tacka nej till en biljett som går till Indien för att jag, för det första, haft en redovisning om det i sjuan och jag fastnade genast för detta land, deras sätt att leva och deras syn på världen. I skrivande stund är en språkresa till England inplanerad, håller tummarna att det blir av. Hoppas allt jag kan, ber, vädjar och allt vad det nu kan kallas.

Hur ser My på framtiden?

Ljus. Ett jobb med människor. De senaste dagarna har jag tänkt: Kurator.
Där ser man.